dyslexi, ingen tar det på allvar??
Jag har alltid haft läs- och skrivsvårigheter, kan knappt läsa högt, särskriver nästan alltid och det känns allmänt jobbigt att vara i skolan. Mina vänner undrar om jag har dyslexi och då säger jag ja, men jag har inte papper på det :(
Ingen tar mig på allvar. När jag pratar med min mamma och mentor så säger de bara "amen du måste bara läsa mer". Men vad? Vad ska man göra när man har försökt sedan man var 8? Gud!!! Jag är helt 100 på att jag har dyslexi, men hur fixar man papper på det?? Ska man typ prata med skolpedagogen?
Gå till en läkare, är väl det första jag tänker på.
“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”
-Stephen Hawking
Man måste göra undersökning/test.
Lärare måste ha papper på det för att kunna ge extra stöd och extra tid om man behöver det
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
![[Tassy]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Om du tittar in på bokstavsfolk i fokus finns det folk som kan ge dig bra svar över hur du ska gå till väga, vad du har rätt till för hjälpmedel i skolan och så vidare. 
Vill bara inflika att du inte skrev ett enda stavfel och hade korrekt styckesindelning i ditt inlägg :)
Japp man måste ha papper på det och sedan kan man få stöd och hjälp.
Har man dyslexi måste man sedan jobba hårt är inte som många tror att man slipper göra saker utan man får stöd och hjälp för hur man ska plugga bättre, kan få talböcker, får längre tid för att skriva prov, kanske kan få sitta i ett tyst enskilt rum med personal vid provskrivning, kanske kan få göra vissa prov muntligt mm. Har en kusin med dyslexi och efter han fått sin diagnos så fick han plugga dubbelt så mycket men med föräldrastöd och tips efter dyslexicentrum. Han tog sig igenom KTH med men det tog honom några år längre än andra eftersom man kan behöva längre tid på sig det tar ju många fler timmar att plugga när man har dyslexi än vad det tar för andra.
Starta ny diskussion
