Jag är tveksam till att det fungerar i verkligheten men jag har inte läst böckerna så jag kanske inte ska uttala mig.

Man ska inte kunna påverka sin intelligens nämvärt. Däremot tror jag säkert att man kan lära sig tekniker och trix för att få bättre resultat på intelligenstest, därmed har man inte höjt sin intelligens.

  Tom

Ska och ska … Det är vad de har mätt upp i tester. Samma sak gäller Mozarteffekten. Med vissa typer av klassisk musik har bland annat barn höjt sin intelligens. Det är ganska fascinerande. Kor lär visst mjölka bättre också om de får lyssna på Mozart. :-)

Vänliga hälsningar

Niklas

Om jag fortsätter tjata om Montessori så visade hon ju redan för 100 år sedan att pedagogik kan få barn som klassats som efterblivna att prestera fullt normalt.

Det lilla jag läst visar attt hjärnan är mycket påverkbar åtminstone de första åren.

Jag tror inte alls på att våra gener avgör allt…

#3, Hmm, vem hade klassat dem som efterblivna och med vilka metoder hade de klassats? Det kan ju ha varit fråga om barn med speciella behov. Allt de behövde var kanske en annan typ av inlärning. De behöver inte ha varit mindre intelligenta bara för att de klassades som "efterblivna".

Jag har en känsla av att gränsen mellan intelligenta personer och riktigt ointelligenta ibland är väldigt svår att se eftersom det finns intelligenta människor som lider av olika bokstavshandikapp. De kan uppföra sig ganska konstigt ibland trots att de har en hög intelligens.

Men det är svårt att veta säkert eftersom det inte är så rumsrent att forska om intelligens (och ointelligens…)

  Tom

Precis - vad är intelligens?

Det Montessori visade var att bl.a. pedagogik och förhållningssätt kan ändra banens utveckling. Barn som var förutbestämda att bli institutionaliserade kunde istället bli en fullt fungerande del i samhället.

Det var dessa erfarenheter (som läkare) som gjorde att hon ville se hur långt barn som redan från början var "normala" kunde utvecklas om de fick vistas i en mer stimulerande miljö. Därifrån utvecklades hennes pedagogik.

Om jag vågar sticka in med en kommentar eller två…

Jag tycker nog det känns lika självklart att man kan påverka sin "intelligens" (tolkat som sin förmåga att tänka, både abstrakt och praktiskt) som att man har olika genetiska förutsättningar. Varför skulle man inte kunna lära sig att minnas bättre, läsa snabbare, förstå samband bättre mm. när man kan lära sig att spela schack eller fotboll? Känns lite lustigt.

Samma sak gäller IQ-tester. De ska vara utformade för att inte "gå att lära sig", men det är nog lite önsketänkande för dem av oss som råkar ha förmågan att lösa dem på ett bra sätt, och därför har gjort fler än vi borde. ;) Om de inte går att lära sig så kan man ju intala sig att man är "naturligt" smartare än andra. Men ett tidigt intresse för problemlösning och en erfarenhet av tester hjälper nog till det också…

#6, …och om man råkar prestera full pott på ett sådant test utan att ha varit speciellt intresserad av dem tidigare och inte gjort några tidigare. Är man hyperintelligent då?

  Tom

#7 - Kanske, kanske inte. Det skulle ju i alla fall antyda att man har en fallenhet för att lösa IQ-test. ;)

Intelligens är att svårt begrepp. Hur mycket poäng skiljer på ett test man tar när man är utvilad mot när man är trött? Betyder det att man är ointelligent?

#8, Men en fallenhet för att kunna lösa IQ-test låter som att man har en högre IQ än en som inte har en fallenhet i alla fall =)

  Tom

Ja, helt klart. Men det har också en som har lärt sig att lösa testerna. ;)

När jag sökte in på några utbildningar som tonåring fick jag låna en "testbok" av en bekant till mina föräldrar. Han hade själv gått samma utbildning som jag sökte och var säker på att jag skulle förbättra mina resultat genom att träna.

Det var ganska traditionella IQ-frågor - mycket talserier och figurtolkning. Åtminstone höjde det mitt självförtroende en del…