Jag vet inte säkert men det känns som att det borde vara samma sak, just för att det vore konstigt om din bok inte tog upp recessiva gener alls, under något namn. Plus att vikande gener över huvud taget låter som att de skulle vara recessiva.

Enkelt förklarat så är recessiva gener sådana gener som behöver finnas i dubbel upplaga för att "synas". Kan ta ett exempel med gerbiler:

Gerbil 1 har generna AA vilket ger den en vit mage.
Gerbil 2 har generna aa vilket ger den en helfärgad mage.

Stora bokstäver representerar dominanta gener och behöver bara finnas i en upplaga för att kunna synas. De små är recessiva gener och behöver finnas i dubbel upplaga för att synas.

Om gerbil 1 och 2 får ungar så ärver alla ungar en bokstav från varje förälder och får alltså Aa. Eftersom att stora A:n är dominanta så har alla ungar vit mage MEN bär på det recessiva anlaget för helfärgad mage. Den stora, dominanta bokstaven döljer alltså den lilla, recessiva.

Känner du igen det här från din bok? Inte just gerbil exemplet då men

#1 Ja, de tar upp samma sak fast med fräknar i min bok

Men om man tar från ditt exempel, så finns det alltså ingen chans för avkomman med Aa inga synliga tecken från a-genen?

Och om Aa parar sig med en annan som ärvt aa, blir det Aa-ungar där med? ^^

#2 Ah vad bra då är det samma då.

Just i mitt exempel så finns det inget synligt tecken på det ensama lilla a:et och rent generellt så är det så men det finns undantag. Gener är ju så mycket mer komplicerade egentligen. T.ex så läste vi om blåa och bruna ögon på gymnasiet där stora B stod för bruna ögon som var dominanta och små b stod för blå ögon som var recessivt. Och vad jag vet så syns det inte på brunögda människor om de bär på anlaget för blåa ögon. Dock är det ju inte så enkelt utan det är flera gener som spelar in när det kommer till ögonfärgen på människor.

Men ja, rent generellt så döljer ett dominant anlag ett recessivt även fast det finns undantag. Om vi ska ta ännu ett exempel från gerbiler så finns det ett par recessiva blekgener som kan synas även i enkel upplaga, dock inte i närheten av så mycket som i dubbel upplaga.

Här är en gerbil med en blekgen. Här är en gerbil med exakt samma färg dock UTAN blekgen. En gerbil som har denna blekgen i dubbel upplaga blir vit och får röda ögon eftersom att generna ihop bleker så kraftigt.

Du får ursäkta att jag pratar om gerbiler men det är lättast för mig att ge konkreta exempel på.

Ja precis, om Aa gerbilen parar sig med en aa så blir det både Aa och aa ungar i kullen. Eftersom att det stora A:et är dominant så blir dessutom 50% av alla vitmagade (Aa), trots att det finns 3 små a:n och bara 1 stort A att "välja på". Dock så får inga ungar 2 stora A:n eftersom att ena föräldern inte har något stort A att föra vidare.

#3 Haha nä det är lugnt, generna är detsamma som alla däggdjur så jag förstår dig ändå

Läser du ur Spektrum?

Har en till fråga, det sista målet jag måste kunna är "kunna beskriva vad biologisk mångfald är" - jag vet vad det är men kan inte förklara det ordentligt

Variationen av arter?

#4 Nej jag läste grundläggande genetik på gymnasiet i Naturkunskap B, boken hade samma namn som kursen.

Jag googlade lite snabbt på biologisk mångfald och det verkar vara både en variation av arter samt variation av gener hos en specefik art. Nära besläktade djur har ju likartad genuppsättning och om det finns väldigt få djur inom en art så blir det ju till slut en hel del inavel och inte lika stor variation genmässigt som hos en art med flera hundra tusen djur.
Stod även på några ställen att det också var variation av ekosystem.

Testa att googla och kolla lite om inte boken beskriver det så bra.

#5 Det ska jag göra.
Har även talat med min NO-lärare att jag vill gå igenom några mål. Men tack för hjälpen!