Hej!

Synd att det gått såhär för dig :/ Gymnasiet må vara frivilligt men mer eller mindre socialt nödvändigt nu för tiden.

Det bästa rådet jag kan ge dig på rak arm är att prata med en syo och förklara hur det står till, h*n bör kunna ge dig råd.

Om det däremot är en halvinkompetent syo som inte lyssnar (tyvärr finns det ju sådana också) så kanske du kan fundera över någon typ av lärlingsplats eller likande?

Det enda "regelrätta" alternativet annars är nog komvux, och med tanke på ändringarna i det systemet så litar inte jag på att det kommer vara så som det är nu ens en mandatperiod till.

Vet inte om detta var till någon större hjälp, men jag önskar dig all lycka!

Säger detsamma - prata med syon/studievägledaren på skolan! Försök att tänka positivt och kom fram till en lösning tillsammans. 

Håller med de ovanför mig. Det finns alltid lösningar!

Jag hoppade av gymnasiet och började jobba. Tog en yrkesutbildning att antal år efter o har aldrig varit arbetslös.

Nu när jag vill ha en akademisk utbildning har jag läst upp allt jag behöver alltså grundläggande behörighet samt särskilt behörighet som jag behöver till socionomprogrammet. allt detta har jag läst in på 1 år och har bara lite matte b kvar. Om man är skoltrött och vet med sig att man inte sköter sina studier är det slöseri med både tid och pengar. alla funkar olika och jobba är inte fel. MEN jag ljuger om jag inte säger till dig att det har varit tufft att plugga upp gamla betyg när man e lite äldre och tro mig nån gång kommer du vilja plugga vidare. Jag ångrar att jag inte pluggade i min ungdom men samtidigt har Jag märkt att Jag lärt mig så otroligt mycket i arbetslivet. man mognar på ett sätt som man inte kan förklara. Det jag försöker säga är att det finns positiva och negativa sidor med vilket val du än gör men du måste välja och verkligen kämpa. Om du väljer plugg ska du ge dig in i det på fullaste allvar. Prata med sin syo och fundera noga innan du bestämmer dig

Lycka till o det är aldrig försent att ta igen det man inte gjort :)

En fråga, kan man blir återbetalningsskyldig bidrgsdelen? Jag trodde att dom bara drog in pengarna om man har en viss procents frånvaro. Hur kan de skuldsätta ungdomar på det viset?

Om man har mindre än en viss procents närvaro i skolan i gymnasiet blir man återbetalningsskyldig, på unversitet/högskola måste man klara 75% av kurserna första året för att inte bli återbetalningsskyldig. Detta gäller då även bidragsdelen.

Jo på universitetet och så vet jag ju att detta gäller. Men när jag gick i gymnasiet och även de ungdomar jg jobbar med som nu går i gymnasiet dom får indragna csn bidrag om frånvaron är hög. Inte återbetalningsskyldiga. Har jobbat med ungdomar i över 12 år har aldrig hört något liknande. Har man ändrat reglerna nyligen el vad e det som hnder :(??

Låter hemskt med tanke på hur många ungdomar som vantrivs i skolan och kanske inte går pga mobbing eller annat.

http://www.csn.se/komv-folkh-gymn/studiehjalp/aterkrav

Tyvärr :/ Men samtidigt så är gymnasiet frivilligt, man kan ju "lika gärna jobba" (vart det nu tar en om man inte har gymnasial utbildning.)

Jo frivilligt under tvång för många som har hårda föräldrar med höga förväntningar :(

Usch o fy. Men jag ska ge dig ett tips. Om du kan styrka att du mådde dåligt under den tiden så kan du faktiskt slippa undan. Har du tex papper på att du gått till psykolog el liknande under den perioden eller om du har någon som kan styrka din berättelse kan du prova. Nu vet jag inte att du hade problem jag bara antog att du kanske hade mycket under den tiden du inte gick till skolan.

Håller med de som säger att det alltid finns en lösning!

Jag vantrivdes ngt fruktansvärt på gymnasiet. Hade dock tur och träffade på en fantastiskt lärare och syo som hjälpte mig att söka till folkhögskola istället. Medan jag väntade på att börja fick jag gå på en praktikplats för att ändå ha kvar mitt studiebidrag. Det blev en räddning för mig, trivdes utmärkt på folkhögskola och hittade tillbaka till min studielust!