Mitt tips är att inte tänka på det. Det är otroligt svårt att "komma på" yrken man ska bli och jag ser egentligen ingen poäng med att tänka på sånt seriöst innan det är dags att välja inför högskolan.

Det enda sättet att veta vad man vill syssla med är enligt mig att ha lite erfarenhet och det har man sällan när man är så ung

#1 Tyvärr är det inte bara att ignorera. Gymnasieprogrammet du väljer har invärkan på vilken fortsatt utbildning du har möjlighet att gå. Vill man tex; som jag bli jurist kan man inte ha gått omvårdnad utan måste ha gått natur eller samhäll. Så gymnasiekompetensen har större betydelse än man tror.

TS; Ett estetiskt program kanske skulle vara något utifrån hennes egenskaper. Men sedan har ju också betygen hon har från högstadiet invärkan i vad hon kommer in på.

#2 Snarare tvärtom, gymnasiet spelar väldigt liten roll eftersom man alltid kan skola om sig. Det spelar ingen roll vad man väljer för inriktning, ändrar man sig i efterhand så kan man alltid läsa på komvux eller liknande.

Sen tar det givetvis både tid och ansträngning, men gymnasievalet är på inget sätt avgörande för ens framtid.

#3 Sant men något man bör komma ihåg är att Komvux inte har utbud av alla kurser som respektive gymnasieprogram har att erbjuda.

Nu har hon sökt precis ALLT.. hon låter ödet bestämma men hon är väldigt sugen på internationalisering alltså åka utomlands och sådant… Hon valde det som andrahandsval och sam språk som förstahands val, tror att hon valde det pga andra kompisars val. Annars får väl som sagt ödet bestämma, hehe :)

Ta det lugnt! Omvalet är först om ett tag. Detta val är i princip bara en intresseanmälan.

Så om hon ångrar sig så spelar det ingen roll. De som väljer på omvalet har lika stor chans att komma in.

#6 Såna som du är så jäkla skönt att få råd av! Tack!

Min SYV är helt hemsk! Jag och min lärare satt och skojade lite om att det är inte så himla viktigt, för min lärare har gått tre år ekonom och är nu svenska/SO-lärare och så klev vår SYV in och kläckte ur sig nåt i stil med att "Men det är ju resten av era liv, så det är väldigt viktigt.".
(Off Topic…)

Tips till din syster såhär i sista minuten till första valet är ju att gå på massa massa öppna hus och titta på hemsidor och försöka mejla gamla/nuvarande elever osv! Får man en känsla av skolan så vet man om man vill gå där eller inte, och eftersom man ska spendera tre år där så är det rätt viktigt!

#2 Näe, valet av gymnasieprogram behöver inte alls påverka vad man kan läsa sen. Idag är det väldigt vanligt med många valfria kurser och påå många skolor ser man till att erbjuda de kurser som krävs för behörighet för alla möjliga högskolestudier.

Hos oss är det fullt möjligt att läsa estetiskt men fortfarande få behörighet till naturvetenskaplig fortsatt utbildning. Bara kurserna som kräver behörighet finns och man går dem kan man i övrigt läsa precis vilket program man vill. Jag har läst media och det lutar åt att jag fortsätter med biologi eller ekonomi, har också kikat lite på juridiken. Och det stämmer inte alls med mitt gymnasieval - men det hindrar mig inte trots allt!

Bra att göra är att tala med skolan man tänkt gå på om möjligheterna att läsa behörighetsgivande kurser och möjligheten till meritpoäng som blir så viktigt nu.

Till TS - jag tror att syster din klarar sig utmärkt och skulle hon inte vara nöjd är det oftast lätt att byta under de första månaderna. Att man klarar gymnasieutbildningen är viktigt, och därför tycker jag att man gör bäst i att satsa på något man tycker är kul först och främst.

#8 Så var det inte när jag gick gymnasiet cirka 4 år sedan.

#9 Det är lite olika på olika skolor, men vad jag märkt av har fler och fler skolor dessa behörighetsgivande kurserna valbart för alla program, plus att meritpoängskurserna också börjar ges med den möjligheten. Absolut vanligare idag än för ett par år sen när jag valde. Mycket därför jag valde som jag gjorde, möjlighet att läsa vilka valfria kurser som helst och inte bara de som har med programmet att göra. Bara positivt känner jag! :)

#10 Tänk ifall det hade vart möjligt när jag gick gymnasiet. Hela min skolgång är cirkulerad kring psykologi, turen det eftersom det är ditåt jag går men vi som gick Samhällsvetenskapliga linjen då har idag ingen möjlighet att tex bli dagisfröken, barnskötare, djurskötare eller dyligt pga att vi saknar behörighetskrav. Omskolning är enda allternativet.

#11 Skojar du? Sam är ju ändå ganska brett, vad är det för kurser som saknas? Går de inte att läsa upp på komvux eller folkhögskola eller liknande? Känns ju som att de ganska länge har ingått grundläggande behörighet i de flesta programmen, men jag kan ha fel…

#12 tja, för att bli tex läkare så saknar jag biologiAB, fysikAB, Kemi AB, matte C och matte D. Stort sätt dem kurser som jag måste ha, sen kommer jag in på allt utom Injengörs linjerna då dem kräver teknik och design. Men för att plugga in dem kurserna måste jag ta bort kurser från mina betyg då betygen enbart får innehålla en specifik mägnd kurser, jag ligger redan över standardvalen från gymnasiet i och med att jag läst varje engelska kurs du kan tänka dig.

#13 Ah, du tänker så. För i övrigt är du väl berättigad till en högskoleutbildning, även om så bara en enkel kurs? För läkare och liknande krävs det ju lite mer…

Det känns ju som att en såndär, åh, vad heter det, förutbildning(?) vore den enklaste vägen, där man läser de ämnen som krävs fast på högskolenivå. Så slipper du krångla med gamla betygen.

Du menar yrkesutbildning. De ger oftast sämre utbildningar och jag vill ju bli psykolog vilket jag inte kan bli genom en yrkesutbildning.

nNäe, förutbildningar som ges av högskolorna, men är det psykolog du siktar på krävs väl bara ("bara") samhällA och MatteB? Och gymnasieutbildning, bör ju gå att läsa upp på komvux utan problem. Dock ger det som jag förstått maximalt G om man pluggar upp betyg i efterhand, vilket kanske inte är tillräckligt(om du inte satsar på högskoleprovet vill säga).

#16 Jag har redan de behörigheterna. Men det är inte enbart behörigheterna man måste gå på utan också på intagningspoängen vilket brukar ligga högt på sådana linjer.

#17 Sant, det blir alltså högskoleprov till våren antar jag? Är ju en möjlighet, 67% tas ju in på högskoleprovet på utbildningen i stockholm har jag för mig.

#18 Jag bor inte i Stockholm. Men Högskoleprovet tänker inte jag göra för generellt sätt är det inget krav och alla utbildningar tittar inte på högskoleprovet. Tyvärr kan högskoleprovet också sänka din behörighet, du kan ha skyhöga betyg men ha ett lågt resultat på högskoleprovet och i och med det kan en utbildning bassera din lämplighet på det låga högskoleprovet och neka intagning oavsett om du har bäst betyg utav de som valt samma utbildning. Därav bör man akta sig för att göra högskoleprovet. Sen kan jag heller inte göra det i och med att jag har dyskalkyli.

#19 Bara ett exempel… det är inget krav, men en möjlighet. Många utbildningar tar in på högskoleprovet, har kikat runt på varenda utbildning känns det som och många har minst 33%. Det där med att högskoleprovet kan sänka har jag aldrig hört talas om, bara tvärt om att det ökar möjligheten och lite smått om att om man har samma betyg så kan högskoleprovet bli avgörande iom om man gjort det eller inte. Och såklart, har man lågt på högskoleprovet så hamnar man lågt i den urvalsgruppen. Men inte att det skulle sänka en på något sätt, bara att någon annan kan ha bättre.

#20 Det är bara vad lärare sagt till mig.

#21 kontakta någon som kan ge dig mer info, t.ex. skolan du tänkt studera vid eller de som sköter högskoleproven. Vad jag vet ska ju högskoleprovet bara vara bra att göra då det ger fler möjligheter, och det vore ju synd om du inte utbildar dig till något som verkligen intresserar dig bara på grund av felaktiga uppgifter. Hoppas det löser sig och lycka till!

#22 Kan fortfarande inte göra högskoleprovet även om jag skulle vilja.

Nej, högskoleprovet kan aldrig sänka dina chanser att komma in på en utbildning eftersom det (precis som beskrivs i #20) är olika urvalsgrupper det gäller.

Alla naturvetenskapliga ämnen från gymnasiet går att läsa på ett ettårigt program (basår) som finns på många högskolor och universitet.

Nu i vår är det fem år sedan jag tog studenten från ett specialutformat samhällsprogram (ekonomi och turism) men det fanns inget som hindrade mig från att läsa några extra naturvetenskapliga kurser (vilket jag gjorde). Nu läser jag till civilingenjör i bioteknik, vilket är långt ifrån min gymnasieinriktning. Så gymnasiet är inte hela världen, även om grundskolefolk gärna vill få eleverna att tro det. För hur många vet egentligen vad de vill göra resten av sitt liv innan de ens fyllt 16?!

Nej inte styr gymnasievalet ens liv man kan fortsätta utbilda sig som vuxen inom de flesta yrken. Själv gick jag samhäll (det fanns inte så mycket att välja på när jag gick i gymnasiet eftersom man var anvisad till 1st skola och man fick välja i deras utbud, ville man till någon annan skola kunde man ansöka men oftast krävdes det intyg från psykolog och dyl. om att man skulle må bättre i annan skola.)

Efter gymnasiet har jag vidareutbildat mig till ett flertal yrken florist, trädgårdsarbetare, trädgårdsingenjör, naturbrukslärare och nu pluggar jag arbetsledning inom detaljhandeln. Dagens arbetsmarknad är inte som förr då man utbildade sig inom ett yrke och jobbade på samma arbetsplats tills man gick i pension, numera ska man vara mera flexibel och att ha kompetens inom flera yrken kan vara en fördel eftersom man ofta måste kunna byta arbetsplats lite oftare än man gjorde förr.

#23 Klart du kan? Finns ju inget som hindrar dig att göra det. Och är det just det matematiska som skrämmer dig så skriv ingenting på det då, eller gissa vilt. Det kan ju alltid öka chansen för att komma in på en utbildning, om inte på just psykologprogrammet så kanske på en psykologikurs vilket är bättre än inget.

Det är kanske inte jättebra för henne att söka in på samhäll om hon är lat och inte är jättebra på att ta ansvar. Samhällsprogrammet är enliigt mig ganska fullt med plugg, och det krävs att man kan ta det ansvaret man måste.