04 Eftergymnasiala utbildningar

Är det för sent att byta program?

2019-07-14 21:00 #0 av: Vash

Jag har studerat 2 år på socionomprogrammet, och har därmed 1,5 år kvar av utbildningen tills examen. Jag har egentligen från början varit osäker på om det är rätt val för mig, största skälet är att det är det yrke tillsammans med förskollärare som kräver universitetsexamen som har utan tvekan lägst löner. Jag vet flera studenter som hoppade av och bytte till sjuksköterska och gymnasielärare enbart på grund av den stora löneskillnaden mot dessa yrken. Jag trodde personligen innan utbildningen att socionomer låg lönemässigt där många yrken som kräver universitetsexamen ligger (ex sjuksköterska) men har blivit lite besviken av att se att det inte finns ett enda yrke från universitet som ligger lägre förutom förskollärare, mina studieskulder är ju ändå rätt enorma efter programmet. Ungefär 55 av 130 elever har hoppat av sen vi började, majoriteten har sagt att det är lönen som avgjort beslutet att hoppa av. Jag arbetar på ekonomiskt bistånd nu på sommaren och trivs bra med att det är kontorsjobb, har tidigare jobbat extra inom handels vilket jag vantrivdes med. Kontorsjobb är det som passar mig men har samtidigt blivit lite skrämd av bemötandet från klienter. Det är dagligen som socialsekreterare blir kallade hora, fitta, luder, slyna, äckel,  osv, och på 1 månads tid har jag sett kollegor bli dödshotade.  Jag förstod att det skulle innebära en del otrevliga bemötanden men trodde nog inte kränkningar och trakasserier var vardag. Jag är bara sommarvikarie så har inte så mycket kontakt med klienterna, kanske därför jag ändå trivs bra med jobbet för jag gillar själva utredningsbiten och är väldigt säker på det juridiska, vilket tyvärr bekräftar mina tidigare tankar - jurist är förmodligen ultimata yrket för mig men många sade att det var svårt få jobb som jurist så därför har jag tackat nej varje år trots att jag sökt och alltid kommit in. Nu är det för sent att ansöka till hösten, till jurist och de flesta andra yrken. Om jag teoretiskt sett skulle fortsätta på socionomprogrammet under hösten, och börja plugga till jurist, civilekonom eller systemvetare i vår som är mina andra alternativ i den ordningen. Då hoppar jag alltså av efter 5 terminer, med bara 2 terminer kvar, för att plugga 9, 8 eller 6 terminer beroende på vilket av programmen det blir. Jag kommer ha pluggat 2,5 år och därmed bara ha rätt till CSN i 3,5 år, och jurist är 4,5 år så 1 år lär jag då inte få något studiemedel, det kan säkert gå att ordna med något extrajobb kanske. 

Men jag tänker att jag har pluggat väldigt länge på socionomprogrammet, och att det känns för sent att hoppa av nu. Jag tror inte jag kommer jobba som socionom länge om jag inte landar på ett chefsjobb väldigt snabbt, men funderar på om jag ska hoppa av och börja studera i vår eller ta examen och sen plugga nytt program efter examen så jag har dubbla examen istället för 2,5 års oavslutade studier och ''bara'' en examen från nya programmet.

Borde jag studera färdigt tills examen och sedan plugga nytt program, eller hoppa av och plugga på nytt program i vår?

Anmäl
2019-07-18 16:00 #1 av: Magi-cat

#0 Om du går färdigt utbildningen har du en bra yrkeskompetens att gå vidare ifrån. Dessutom är det lätt att få jobb. 
Även om du jobbar ett tag som socialsekreterare behöver du inte göra det jämt. Många går sedan vidare till andra (mer välbetalda och mindre utsatta) jobb. 
Eller du kanske rent av kommer att trivas? Glad Lön är inte riktigt allt...

Du gör förstås som du känner efter moget övervägande, men själv skulle jag inte hoppa av efter så pass många år om jag inte vantrivdes något fruktansvärt och inte pga lönen.

Lycka till, hur du än gör! Blomma

"Freden måste komma först. Gör den inte det min vän, kommer inget efter den." (Tage D.) 

Anmäl
2019-07-18 17:47 #2 av: Vash

#1 Är det chefsjobb du tänker på som man kan gå vidare till? Det är lite en myt kring att socialsekreterare är den grupp av socionomer som tjänar minst. Socialsekreterare tjänar mer än kuratorer, behandlare, biståndsbedömare och andra vanliga yrken på anställd nivå. Bättre betalda jobben på anställd nivå är inom statlig sektor, ex beslutsfattare på migrationsverket, eller chefsjobb för ex äldreboende, lss-boende eller såklart enhetschef inom socialtjänst.

Det är tre saker, det är utsattheten, lönen och prestigen. Jag vill att familj och släkt ska vara stolta över mig, över att ha blivit någonting men de flesta i min släkt tycker att vara socionom är lika lågt som att vara mcdonalds-anställd i princip. Jurist var mycket en sån prestigesak för mig, för då skulle jag vara den personen i släkten med den allra mest prestigefyllda utbildningen med högst status. Men har fegat ur kring jurist på grund av upprepade rapporter om extrem betyghets och att arbetsmarknaden inte ser lysande ut för nyexade, särskilt om man skulle få mer godkända betyg än högsta betyg i allt. Eftersom jag går in i depressiva episoder, och detta är återkommande för mig i skov och har varit sedan jag var ungefär 9 år så tvivlar på att depressioner kommer sluta drabba mig, vågar inte hoppas på det i alla fall, men självklart presterar jag sämre i dessa perioder och därför känns det tungt gå en utbildning där jag måste få högsta betyg i varenda kurs.

Anmäl
2019-07-18 18:54 #3 av: Magi-cat

#2 Det var inte direkt chefsjobb jag tänkte på, men jag vet en hel del socionomer som gått vidare till administrativa yrken av olika slag utanför den sociala sfären.

Synd att du råkat ut för en så märklig inställning till socionom-yrket, det var nytt för mig. Är det "lågt" att hjälpa människor? (Alla behövs, även service-yrken, macdonalds etc.)

Kanske du ska tänka lite utanför vad släkten tycker, prestige och anseende och istället fokusera på livskvalitet t.ex.? Glad

Hoppas du hittar något som passar dig och får dig att må bra!

"Freden måste komma först. Gör den inte det min vän, kommer inget efter den." (Tage D.) 

Anmäl
2019-07-18 19:14 #4 av: Vash

#3 Det kanske mest är mina släktingar som ser ner på socionom som ett lågt yrke, mycket möjligt. Den del av släkten som ser ner på socionomer är rätt besatta av status så det kanske inte är så överallt. Det märks även en stor skillnad på olika forum, här på ifokus känns det som att folk har en betydligt bättre inställning till socionomyrket än ex Flashback, där skrivs det bara om hur det är världens sämsta yrke. Jag ska nog försöka att inte färgas för mycket av mitt nuvarande sommarvikariat, har hört av många att klienterna är värst när man jobbar på ekonomiskt bistånd eller missbruk, och det är flest missbrukare på ekonomiskt bistånd som kallar mig fula ord och hotar att döda mig så, så vill inte jobba med ekonomiskt bistånd i alla fall.

Anmäl
2019-08-18 13:13 #5 av: sp0ngeb0b

Svårt att säga vad som är rätt för dig, det kan bara du känna. Men jag vet att det kan vara svårt när många i ens omgivning tycker och tänker väldigt mycket om ens liv. Jag valde i princip program efter vad mina föräldrar tyckte. De lyckades övertala mig och jag lyckades även övertala mig själv att det var detta jag ville. Det var en utbildning som ger välbetalda jobb i slutändan. Efter halva utbildningen, 3 terminer, insåg jag att det inte var för mig och hoppade av. Det blev jävligt mycket liv i luckan på mina föräldrar kan jag säga dig, men jag stod på mig även om det var svårt. Jag hade väl kunnat plugga färdigt och sedan hitta ett jobb som jag trivdes med eftersom det var en ganska bred utbildning, men iom att jag inte var 100% investerad hade jag en del tentor efter mig och så vilket gjorde allt mycket jobbigare. Och sen kände jag att det fanns andra saker jag hellre la min tid och mina csn-år på än ett program jag inte var intresserad av. Pluggade lite distans efter det så jag har nu använt nästan 4 terminers CSN på något jag aldrig kommer jobba med. Det är ju inte hela världen och det räcker ju till en utbildning till, men jag tycker det är bättre att hoppa av om man inser att man inte vill. Men tänk igenom det först och försök klura ut om det är DU som inte vill eller om det är dina närstående. Välj inte utbildning och jobb efter vad någon annan vill! Det kommer bara göra dig olycklig.

Om jag inte missminner mig är väl socionom också en ganska bred utbildning? Som du själv säger är det ju inte skit på alla jobb/avdelningar. Om det är denna sortens arbete du brinner för tycker jag du ska strunta i vad andra tycker, plugga klart och sen kanske du får jobba lite med "tråkiga" saker ett tag men du kommer hitta ett jobb du trivs med till slut, det tror jag!

Anmäl
2019-09-05 12:33 #6 av: Gurky

När jag pluggade till civilingenjör hoppade ca 50% av efter första terminen. Säger det att det är fel utbildning för mig? Nej. Ett råd är att gå klart, annars har du i princip slösat bort tiden fram tills nu. Ett annat råd är att välja något som du är intresserad utav. Pengar som drivmedel är alltid en dålig idé (du blir inte lyckligare av mer pengar, snarare tvärtom efter en viss gräns, samtidigt är det något du ska hålla på med minst 40 timmar i veckan i större delen av ditt liv). Ett annat tips är att det går alldeles utmärkt att plugga 200% så om du vill plugga något annat kan du göra det samtidigt. Men i slutändan kan bara du avgöra vad som känns rätt för dig.

Anmäl
2019-09-05 14:23 #7 av: Vash

#6 Det går såklart plugga annat samtidigt, men problemet ligger vid att inga universitet i närheten av mig har andra alternativen jag har så isåfall pluggar jag två olika program i två helt olika städer långt ifrån.

Anmäl
2019-09-05 14:24 #8 av: Vash

Kommer studera klart oavsett för att inte slösat bort tiden, och nu har jag VFU/praktik där jag trivs bra så kan nog jobba inom yrket med.

Anmäl
2019-09-05 14:24 #9 av: Vash

Kommer studera klart oavsett för att inte slösat bort tiden, och nu har jag VFU/praktik där jag trivs bra så kan nog jobba inom yrket med.

Anmäl
2019-10-22 07:40 #10 av: Åsa S

Det är du som ska leva med ditt liv så strunta i vad släkten tänker, det är deras problem ifall de vet så lite om vilka jobb som är viktiga för samhället. Själv är jag utbildad lärare men jobbar i butik istället det passar mig bättre samt arbetsmiljön är bättre + jag kan ha min fritid ifred inga lektionsförberedelser eller läxor/prov att rätta. Sitter i ledningsgruppen så när chefen är borta är jag chef och med den erfarenheten säger jag inga pengar i världen skulle få mig att vara chef på heltid då ska man helst alltid vara tillgänglig så även om lönen är bättre så blir ju timlönen sämre ifall man ska vara tillgänglig hela tiden jag föredrar ha fritid jag utan telefonsamtal. +Som chef får man ju göra många mindre trevliga uppgifter ex. säga upp folk

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.