# Underrubriker
Author: Cassii

Hej! ![Glad](http://studier.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Jag håller på med ett projekt i skolan, går första året på gymnasiet och är inte så duktig inom dessa stora projekt, då vi aldrig hade sådana i nian. Jag läser sam-beteende så det är beteende relaterat. Skulle behöva hjälp med vad jag kan ha för underrubriker under den stora rubriken Resultat.

Så här står det i uppgiften:  
"- Här väljer du själv underrubriker, men det som ska finnas med är helt enkelt den fakta du fått fram utifrån dina mätpunkter, för att besvara dina frågeställningar.  
\- Du analyserar dessutom din fakta med hjälp av analysmodellen och de olika samhällsperspektiven (ekonomiskt, politiskt, socialt och geografiskt) samt använder eventuella teorier som vi har gått igenom, eller någon du har hittat själv (dock inte ett måste)."

Det här är mitt syfte min arbetet: Få reda på vad tonåringar tycker om hemlöshet.  
Mina frågeställningar är: **tonåringar anser om hemlösheten,** **hur de ser på hemlösheten och hur de reagerar på den.**

Skulle någon kunna hjälpa mig med förslag på underrubriker? Skulle vara jätte tacksam! ![Glad](http://tonaringar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 1
Author: Cassii

Om det kan vara till någon hjälp, så är det här mitt arbete (som jag skrivit hittills) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Ur sociala perspektiv så är hemlösheten i både Stockholm och Göteborg är väldigt stor, i Stockholm finns det 3370 stycken, men endast 9% av dessa är utan boende. I Göteborg är det cirka 2600 hemlösa. Det skiljer sig 770 personer mellan Göteborgs kommun samt Stockholms kommun. Men räknar man i procent så är det mer likt, eftersom Stockholm har många fler invånare än vad Göteborg har. Stockholm hade år 2010 849 928 invånare och Göteborg hade samma år 513 751 invånare. I Göteborg blir då hemlösheten 0,5% totalt och i Stockholm blir det 0,39%. Det ger en helhet i att Göteborg har fler hemlösa totalt än vad Stockholm har, i alla fall om man räknar i procent. I både Stockholm och Göteborg är det vanligast att missbrukare blir hemlösa, man kan vara missbrukare av olika slag; droger, alkohol, pengar eller till och med spelberoende, vissa är faktiskt sexberoende. Men enligt tonåringar i Stockholm (54%) och Göteborg (61%) är droger den största orsaken till hemlöshet. För börjar man med droger, så blir det till slut det enda man tänker på och man börjar strunta i hygien samt jobbet. Det är ju trots allt genom jobbet (ekonomiskt perspektiv) som man får pengar, så man bl.a. kan betala hyra och andra räkningar. Det finns olika missbruk som gör att man hamnar på gatan. Men hemlöshet är inte heller bara de som bor på gatan, utan det är de personer som inte har en fast bostad, utan kanske bor som inneboende hos bekanta, familj, släktingar och vänner eller hyr lägenhet i andra hand. Så räknas man som hemlös. 1.2 Syfte och frågeställningar Något som jag länge tyckt har varit spännande, det är hur tonåringar ser på hemlösheten. Jag tycker det är väldigt spännande eftersom jag själv ingår i kretsen tonåring. Det gör det mer roligt att veta hur folk i min omgivning och samma ålder tycker om hemlösheten, istället för vad vuxna eller pensionärer tycker om hemlösheten eftersom vi inte ingår i samma sociala grupp. Det är även kul att se ifall folk i min ålder ser liknande på hemlösheten som jag gör, eller ifall de ser hemlösheten från ett helt annat socialt perspektiv. Något jag även har kommit fram till är att enkät, är det bästa sättet att gå till väga. För har man enkät istället för intervju så får man en större helhet, istället för att bara intervjua en person. Då tycker jag det är bättre med korta enkäter där jag får fram det som jag vill och behöver veta för att kunna utföra mitt arbete. Utföra mitt arbete och få reda på vad tonåringar anser om hemlösheten, hur de ser på hemlösheten och hur de reagerar på den. Det tycker jag är tre stycken stora och viktiga frågor i mitt arbete. Något som är ännu mer spännande, det är att se hur tonåringar i två städer ser på hemlösheten. Ser de likadant på den? Jag valde i alla fall att fråga en vän i Göteborg om hon kunde dela ut enkäter till tonåringar som lever där. Då får jag en större räckvidd att kunna reflektera och jämföra med. 1.3 Teoretisk bakgrund Mitt problem; hemlösheten Orsaker till problemet; Oftast beror det på olika missbruk (men kan även vara pga. skilsmässa, problem i hemmet eller problem från när man var liten) Konsekvenser; Det kan bli ett otryggt samhälle, avföring, dåliga förebilder, påverka andra, speciellt om de är unga personer De som borde vara de specifika åtgärderna borde vara att man ska ge ut fler bidrag, så att de personer som råkat illa ut, möjligtvis förlorat arbetet inte hamnar på gatan. Att ge fler bidrag till de som förlorat arbetet, eller till de som söker arbete. Men att sänka bidragen till de personer som inte ens kämpar för att få ett arbete eller är missbrukare. För om missbrukare får bidrag så har de råd med fler saker, de kan tex. köpa just det som de är missbrukare av. Det kan då vidareutveckla missbruket till något större än vad det skulle kunna vara. 2. Metod 2.1 Metodval Komparativ metod är den som är viktigast att ha med. Eftersom det är där som det går att jämföra mellan olika organisationer och instutioner, vilket är mycket viktigt i detta projekt om hemlösheten. Det är viktigt att verkligen kunna reflektera och jämföra i ett sådant här stort arbete. För det visar då hur olika organisationer och att olika personer tänker olika saker. Som jag tidigare nämnt så är det enkät undersökning som jag gjort. Tycker att enkäter visar en större vidd än vad en intervju gör, eftersom intervju så är det 1 person man frågar och vid enkät undersökning är det väldigt många fler och det gör att man får en större helhet av vad flera tonåringar tycker och anser. Denna metod är bäst till mina frågeställningar, då jag frågar flera tonåringar och vill ha reda på en allmän uppfattning om vad folk tycker om de specifika frågor jag har. 2.2 Metodkritik Det finns nackdelar med allt. Negativa saker med alla möjligheter och alla val. Den största nackdelen med komparativ metod är att man ibland kan fastna och inte riktigt komma på vad man ska skriva, eftersom man måste göra allt i så många steg. 1. Jämföra 2. Mätpunkter 3. Diskutera utfallet. Men jag tycker nog ändå att komparativ metod har minst nackdelar och flest fördelar av alla metoder. Men det är främst för det arbete som jag vill utföra, har man ett annorlunda syfte så kan självklart en annan metod bli mycket bättre. Men i mitt fall där jag vill undersöka flera och jämföra mycket kring de olika svar jag får reda på så är denna metod bäst, däremot om man inte behöver lika mycket information och vill ha prioritering kring fallet så är kvalitativ metod mycket bättre. Men däremot om man vill ha mycket information och mer vill stå utanför och observera istället för att göra en intervju eller enkät så är kvantitativ metoden bättre. Men eftersom jag bara har intresse för vilken metod som passar mitt arbete, så har jag fokuserat mest på komparaktiv metod eftersom jag vet att den passar till mig. Jag tror bara att ibland kan det bli lite svårt att lägga upp arbetet, men ändå väldigt lätt, för det blir mer struktur i arbetet om man har en ”mall” att gå efter. (1. Jämföra, 2. Mätpunkter, 3. Diskutera utfallet), det var också därför som jag bestämde mig för just denna metod. 2.3 Material Jag har använt mig utav enkät undersökning, där 24 stycken personer har fyllt i min enkät. Min enkät handlar om att ta reda på hur tonåringar ser på hemlösheten och på de personer som är hemlösa. Jag hade 8 stycken frågor i min enkät och min enkät har olika frågeformuleringar, vissa frågor hade ja och nej svar, sedan kunde det vara följdfrågor på dessa och då var det att man fick välja mellan olika alternativ. Jag tycker den sist nämnda metoden fungerar bättre, för då är det är större och bredare svar än om man har ja och nej frågor. För på ja och nej frågor är det lätt för folk att bara kryssa i utan att tänka och då ger det ett sämre svar än om jag har fyra svarsalternativ, där man måste tänka innan de svarar. I alla fall oftast, men det är klart att det finns undantag som inte tänker.

## Comment 2
Author: Frida

Lättast är alltid att skriva ditt arbete först (resultatdelen i detta fall) och sedan sätta rubriker på allt. Allteftersom du skriver kanske du stöter på nya saker du vill ha med och ett stycke kanske du delar upp i två underrubriker etc. Skriv allt i en löpande text utan rubrikindelningar eller gör en markering för varje stycke som du tycker skulle kunna vara en egen del och så kan du komma på passande underrubriker i efterhand. Det är ju lite svårt för oss att komma med konkreta förslag på vad för rubriker som passar ditt arbete när vi inte vet vad för resultat du har fått fram.

Sen vet jag inte hur "strikt" arbetet ska vara. Men i sådana här typer av arbeten (där man tydligt klargör hur man gjort något och varför) så rapporterar man alltid resultatet rätt upp och ner som man har fått fram det (tabeller, diagram, enkätsvar osv) inklusive eventuella felkällor. Sedan diskuterar man resultatet och felkällorna i en separat del som helt enkelt kallas diskussion.