2006-01-28 22:47 #0 av: Niklas

Livet handlar till stor del om att lära sig saker. Krypa, gå, springa, cykla, läsa, räkna och så vidare. Läsning är nyckeln till en stor del av all annan inlärning. Från det att vi har lärt oss att läsa är läsning en förutsättning för nästan alla andra skolämnen. Svenska, engelska, matematik, fysik, kemi, biologi, historia, geografi, samhällskunskap... De som inte lär sig att läsa ordentligt får mycket svårt att lära sig många andra saker också.

SnabbtextSom barn får vi lära oss att läsa och vid ungefär sex till nio års ålder upphör i princip all vidareutbildning i läsning. Då förväntas vi kunna läsa på det sätt som vi ska göra resten av livet. Vuxna personer läser vanligtvis med en hastighet av 200 till 300 ord i minuten (och en läsförståelse på 50 till 70 procent) och snittet ligger närmare 200. Duktiga läsare klarar 400 ord i minuten. En av 100 personer klarar över 800 ord i minuten och en av 1000 klarar hastigheter över 1000 ord per minut. Världsrekordet ligger på 3850 ord per minut med full läsförståelse.

Det som skiljer en effektiv läsare från en genomsnittsläsare, är lästekniken. Det handlar inte bara om att läsa som vanligt fast snabbare. Det gäller att åtminstone bibehålla läsförståelsen också.

Det går att lära sig att läsa snabbare genom att förbättra sin teknik. De flesta normalläsare kan fördubbla sin läshastighet. Det säger sig själv att elever som kan läsa med en hastighet av 400 ord i minuten i stället för 200 har en stor fördel i sina studier. Samma sak gäller förstås den som i sitt arbete läser snabbare än sina kollegor.

Hög läshastighet är en stor konkurrensfördel som kan påverka hela livet.

Varför upphör läsutbildningen så tidigt? Borde vi inte få lära oss i skolan att läsa så effektivt som möjligt. Ju tidigare man lär sig tekniken, desto enklare är det. Efter tio års ålder sträcker sig lästräningen oftast inte längre än till att vi får använda den läsförmåga vi har till att läsa böcker. Får ens lärare lära sig att läsa effektivt och snabbt? Annars måste det börja redan där. Det kunde finnas ett skolämne som hette till exempel lästeknik. Om vi lade ner en ganska stor del av skoltiden i unga år på lästeknik skulle vi behöva tillbringa färre timmar med övriga ämnen under resten av skoltiden. Alternativt kunde vi utnyttja bonustiden till att lära oss mer och bli mer konkurrenskraftiga.

Det är först på senare tid som detta har slagit mig. Jag är en genomsnittlig läsare och ligger mellan 200 och 400 ord per minut beroende på vad jag läser. Däremot har jag en ganska hög läsförståelse. Jag har alltid kännt mig handikappad när det gäller läsning. Det har kännts som om det har gått för långsamt. Nu vet jag att det är så också och först då kan jag göra någonting åt det.

Borde det inte ligga i varje lands intresse att se till att befolkningen läser så effektivt och snabbt som möjligt? Det kan öka hela landets kompetens inom nästan alla områden. Varför är det i så fall ingen som gör något åt det? Den skola som först sätter lästeknik på schemat kommer att få de genomsnittligt duktigaste eleverna och bör kunna bli mycket attraktiv.

Visst är det väl konstigt, med alla de pengar som, trots allt, läggs på svenska skolor, att ambitionerna inte har förändrats mer än de har på över 100 år? Den som betalar för skolan borde kräva att den uppnår ett mål. Politiker borde vara intresserade av att höja landets konkurrenskraft. Lärare och elever borde må bättre av en mer målinriktad utbildning. Jag ser inga förlorare, bara vinnare. Ändå är det ingen som gör något. Vems är "felet"?

Jag ska avsluta med ett räkneexempel:

Ett vanlig fel som man gör när man läser, är att hoppa tillbaka i texten därför att man tror att man har missat ett ord. Säg att man gör ett tillbakahopp per läst rad och hoppet tar en sekund extra. Om vi tänker oss att detta pågår under läsning av en bok med 40 rader per sida och 300 sidor blir det över 6 timmars bortkastad lästid. (Exemplet kommer från boken The Speed Reading Book av Tony Buzan.)

Relaterade länkar

Av: Niklas

Datum för publicering

  • 2006-01-28